Edith Södergran. Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland ... Эдит Сёдергран. Никогда не ходило ты будто вокруг своего фруктового сада...
Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland,
har du nånsin i längtan vid gallret stått
och sett hur på drömmande stigar
kvällen förtonat i blått?
Var det icke en försmak av ogråtna tårar
som liksom en eld på din tunga brann,
när över vägar du aldrig gått
en blodröd sol försvann?
Никогда не ходило ты будто вокруг своего фруктового сада,
Стояло ли хоть раз ты у этой ограды в томленьи
И видело ли как сонно восходит
В синее вечер бледный?
Не вкус ли невыплаканных слёз
Словно огонь язык твой сжигает,
Если ты по дороге не шло никогда
Кровавое солнце, что исчезает?
